Två jobbiga veckor

Hej och god kväll på er fina läsare!

Så skönt när man får sitta en stund och uppdatera bloggen igen. Jag måste kortfattat berätta lite vad jag har gjort under de två veckorna. Igår var min sista dag på praktiken och det är jätteskönt att bli klar med den här kursen och slippa vara slav utan lön. Jag hade i alla fall en bra handledare och fick jättebra omdömen.

De senaste två veckorna har jag förutom praktiken suttit hemma hos en kurdisk familj och tröstat dem. De har stor sorg då det var deras son som blev knivhuggen till döds för två veckor sedan i Skellefteå. Jag kände honom, han var bara 20 år gammal och hade hela livet framför sig. Denna händelse har verkligen påverkat mig. Exakt vad som har hände den natten är det meningslöst att spekulera i men det verkar vara en soppa med ett misslyckat rånförsök och flera inblandade. Jag undrar bara varför han börjat umgås med kriminella och idioter.

De  hade kurdiska gäster från hela Umeå och Sverige samlats hemma hos familjen. Det har även kommit släktingar och vänner från hela Europa och USA. Jag skriver ofta negativa saker om min kultur men när något sånt här händer så samlas precis alla och stöttar varandra.

I söndags begravde de honom. Alla var där, väldigt olikt en vanlig svensk begravning. Där kommer de allra närmaste och det är konstigt om man på begravningen av någon man inte känner på riktigt utan en bra anledning. På en kurdisk begravning kommer alla kurder och det var hur mycket folk som helst.

Det var som en begravning på film, massor med människor, gråtande kvinnor och regn.

Jag blev så upprörd när männen direkt kistan hissats ner i jorden började ösa ner jord så snabbt de kunde. Inom Islam så ska begravning ske inom 24-48 timmar men nu när det ändå har gått två veckor, varför ha så fruktansvärt bråttom? Jag stod tillsammans med hans svenska ex-flickvän och vi grät båda två. Jag vet inte vad som hände men jag tror att jag hamnade i ett chocktillstånd för jag skrek åt dem att sluta. Det var jättekonstigt.

Jag blev också upprörd över att männen skulle stå först och kvinnorna bakom trots att de allra flesta där inte alls är riktiga troende muslimer. Att det bara var männen som skulle vara runt kistan och först när männen var klara så fick kvinnorna gå fram. Jag såg också flera kvinnor som jag vet aldrig bär slöja annars helt plötsligt ha slöja bara för att se ut som duktiga muslimer. Du ska inte vara upp och ner med sjalen, den är alltid eller aldrig.

Det har varit två jobbiga veckor och nu hoppas jag bara att familjen klarar sig. RIP

"Ta dina tankar tillbaka till Sverige"

Hej och god kväll!

Nu var det några dagar sedan jag sist uppdaterade min blogg. Sorry, haft oerhört mycket i mitt liv de senaset vekorna speciellt förra veckan. Vi hade kurdiska och iranska gäster i några dagar plus jobb på sidan om. Igår kväll var det äntligen lugnt igen och jag kunde gå en lång promenad med hundarna och rensa hjärnan. Hoppas ni har haft det en riktigt trevlig måndag. Själv startade jag dagen med tolkuppdrag på sjukhuset och sen telefontolk på eftermiddagen. På kvällen blev det 4,5 kilometers promenad med hundarna och ett 45 min pass Indoor Walking på IKSU.

Nu till dagens ämne. I lördags var vi alla ute och grillande och jag hade med mig mina hundar. Så klart så ska det blir tjafs om dem. Gnäll om att de är "orena" och att jag inte får röra vid någonting för jag har tagit i hundarna. Det blev också gnäll om kultur, Islam, Sverige och lite allt möjligt. Efter en stund så var det alla äldre emot mig. Ibland blir jag så less på äldre från min kultur och ifrågasätter varför de bor här.

Jag och en vän gick bort en bit och stod och pratade. "Ta dina tankar tillbaka till Sverige", så beskrev hon reaktionen från sin familj i Iran när hon vid ett besök i Iran försökte prata med dem om Sverige, jämställdhet och kvinnor. Det är helt enkelt inte värt att försöka prata med dem för de kommer aldrig att förstå. De är helt fast i sin kultur och sitt sätt att se på allt från kvinnor och män till barns rättigheter och vem som vet bäst. De äldre i familjen vet alltid bäst och har alltid rätt, även om det är totala idioter och har hur fel som helst.

Jag har bott i Sverige i 10 år. Min vän har bott här i 15 år och hon är över 40 idag, så hon kom egentligen ganska sent i livet. En sak som vi har gemensamt är att vi båda tänker mer som svenskar och att vi inte längre passar med vår egen kultur. Vi måste undvika diskussioner med familj och släktingar för det blir bara kulturkrockar och bråk.

Jag läser just nu en kurs i etik och det är roligt hur kursen kommer in på det här ämnet med hur kultur påverkar människors etik, alltså vad vi anser är rätt och fel att göra. Hur min kultur är styrd av "pliktetik" där själva handlingen är viktigast och vilken handling som är bäst bestäms av familjen och släkten. Det är din plikt att respektera familjen även om du själv tycker någonting helt annat. Det är alltså grunden till hederskultur.

Den här kulturkrocken är nog ett av de största problemen med invandringen till Sverige. Redan vuxna personer har fruktansvärt svårt för att ändra på sig och anpassa sig till de stora kulturella skillnaderna som finns här. Det är därför redan vuxna ofta aldrig lär sig språket när de kommer till Sverige. Deras barn lär sig men de själva gör det inte. Jobbar gör så klart många aldrig heller, särskilt inte kvinnorna. De lever på bidrag resten av livet i Sverige. Att arbeta är ofta otänkbart för medelålders eller äldre kvinnor som kommer från Mellanöstern eller Nordafrika.

Om man ska byta land och komma till en helt annan kultur där man ser helt annorlunda på nästan allt i samhället så ska man göra det som ung. Annars är det nästan kört. På sikt är det inte alla "ensamkommande" män som är det största problemet för Sverige ekonomiskt i alla fall. De kostar massor av miljarder varje år, men det är mycket mer troligt att de i framtiden kommer att kunna Svenska och ha riktiga jobb (de 25% av invandrarna som har heltidsjobb efter 8 år i Sverige). Det är deras äldre anhöriga och alla andra tiotusentals som kommer hit och redan är vuxna, kanske runt 40 år eller äldre, som helt säkert bara kommer att kosta samhället pengar resten av sina liv. Om inte Sverige börjar ställa helt andra krav på människor som kommer hit.

Bamsen har blivit klippt, nu kan man se honom. På slutet var han bara en hög av hår.

Bamsen har blivit klippt, nu kan man se honom. På slutet var han bara en hög av hår.

Svar från "horan" som bloggar i Sverige

Ryktet går nu i Iranska Kurdistan om horan som bor i Sverige och lägger upp bilder i olämpliga kläder. Tidigare har min morbror spridit rykten och nu när fler och fler folk från byar långt ifrån verkligheten skaffar sig Facebook så har det blivit lättare för dem att skvallra. Det enda av bloggen som de förstår är bilderna, även om de kunde översätta alla texter så skulle de inte förstå vad någonting handlade om.

Nu senast är det är min farbrors kompisar som bor i Sverige. Min farbror är Peshmerga i Irakiska Kurdistan. Hans kompisar har kopierat bilder från bloggen skickat till min farbror tillsammans med text som:

"Det här är Kaziva, din brorsdotter här. Är du stolt över henne?"

Min farbror har skickat vidare till min pappa:

"Du vad är det här? De här bilderna har mina vänner skickat till mig och visat mig min brorsdotter i Sverige. Jag ljög och sa att jag inte känner henne. Jag mådde jättedåligt av att se bilderna men jag skickar spott till ditt ansikte för du är ingen riktig man som inte kan styra över dina barn. Du har ingen heder kvar. Fan på dig och fan på din dotter."

Min pappa svarade dem faktiskt väldigt bra, att jag inte bor i Iran utan att jag bor i ett demokratiskt land där män och kvinnor är lika värda och att jag här kan ha på mig precis vad jag vill och göra precis vad jag vill. Jag är verkligen stolt över min pappa som svarade honom på det här sättet. Det känns så roligt och jag är glad att min pappa har börjat ändra på sig.

Min farbror är Peshmerga för demokraterna och de pratar mycket om jämställdhet och han är viktig i det lokala partiet i Irak. Tyvärr så vet han ingenting om vad jämställdhet är.

Han strider för demokrati och frihet och kvinnorna i Irakiska Kurdistan bär inte sjal men det är tragiskt att kulturen alltid tar över och utvecklingen står still. Demokrati i de här outvecklade länderna fungerar aldrig som det ska.

Till alla skvallerkärringar till män som är på min blogg, skärp er. Varför bor ni i Sverige för? Om ni inte har sett den här bilden än så skicka den till min farbror så att han kan "må dåligt" över den nu ett tag.